Alternativ till saroten

Behandlingen kan existera kausal alternativt symtomatisk. Den kausala terapin riktar sig mot grundsjukdomen vid exempelvis diabetes samt vitaminbrist, liksom kirurgisk neurolys vid entrapment. Symtomatisk behandling är inom huvudsak farmakologisk eller bygger på stimuleringsteknik.

Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) kunna testas ifall det finns intakt sensibilitet att stimulera proximalt angående nervskadan. Tekniken är sällan botande dock kan ge lindring utan biverkningar samt har därför en lokal i terapiarsenalen. Elektrisk stimulering av ryggmärgens baksträngar existerar en exklusiv metod för att lindra inom första grabb perifer neuropatisk smärta. Tekniken är knut till universitetssjukhusen och enstaka större sjukhus.

Fysioterapi har varierande effekt beroende på genes, men funktionsbedömning och övervakning är viktig.

Kall och blek eller missfärgad extremitet liksom skyddas mot beröring är kapabel vara sympatikusöverkänslig, och sympatikusblockad kan underlätta fysioterapi till att utveckla funktionen.

Farmakologisk terapi

Långvarig neuropatisk smärta är oftast terapiresistent. Symtomfrihet är sällsynt. I medelvärde kan % av behandlade patienter tillsammans perifer neuropati uppnå femtioprocentig smärtreduktion (NNT cir

Utredningen som riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal, har utformats utefter tillgänglig litteratur och resurser vid tidpunkten för utredning. Innehållet i utredningen uppdateras inte. Hälso- och sjukvårdspersonal är ansvarig för hur de använder informationen vid rådgivning eller behandling av patienter.

Är pregabalin bättre än gabapentin vid neuropatisk smärta? Beroendepotential?

Fråga: För några år sedan fick frågeställaren information om att pregabalin inte är bättre än gabapentin för behandling av neuropatisk smärta och undrar om det fortfarande gäller. Är pregabalin bättre än gabapentin vid neuropatisk smärta? Frågeställaren efterfrågar också information angående missbrukspotentialen för de två preparaten.

Svar: Pregabalin och gabapentin är relativt lika, både kemiskt och farmakodynamiskt, men de farmakokinetiska egenskaperna skiljer sig (1). Pregabalin har snabbare absorption, högre biotillgänglighet, högre potens och generellt mer förutsägbar farmakokinetik (2).

Jämförelse av farmakokinetiska data

Biotillgänglighet (BA): Gabapentin har dosberoende BA, ca 60 % vid doser på mg, ca 40 % vid mg och ca 30 % vid mg (3), pregabalins BA är oberoende av

Opioider

Opioider är mycket effektiva analgetika vid nociceptiv smärta men måste alltid kombineras med laxantia (oftast behövs både mjukgörare t ex Laktulos/Movicol och laxantia t ex Laxoberal) och ibland med antiemetika såsom Primperan eller Postafen. Cirka en tredjedel av alla patienter mår illa av opioider. Antiemetika kan oftast trappas ut efter en tid, däremot inte laxantia.

Ett fåtal patienter får svåra obstipationsbesvär vid opioidbehandling där sedvanliga laxantia har dålig effekt. Detta kan behandlas med subkutan injektion av metylnaltrexonbromid (Relistor) eller peroral opioidreceptorantagonist (Moventig, Rizmoic), vilket oftast resulterar i defekation inom 30 minuter. Det finns dock en viss risk för tarmperforation av Relistor.

Perorala morfinpreparat
Förstahandsval, huvudsakligen i slow-release-form. Det ska alltid finnas tillgång till snabbverkande morfin vid genombrottssmärta.

Dolcontin är en slow release-beredning av morfin som ges i tvådos. Oxikodon (Oxycontin) har likvärdig effekt som Dolcontin och har viss dokumenterad effekt på neurogena smärtor vid icke-maligna tillstånd (t ex zoster-smärtor). Oxycontin kan även användas vid manifest njursvikt