Primär cellvägg består av
Cellväggen är ett ytterligare skyddskikt ovanpå cellmembranet. Du kan hitta cellväggar i både prokaryoter och eukaryoter, och de är vanligast i växter, alger, svampar och bakterier.
Djur och protozoaner har emellertid inte denna typ av struktur. Cellväggar tenderar att vara styva strukturer som hjälper till att bibehålla cellens form.
Vad är funktionen för en cellvägg?
Cellväggen har flera funktioner, inklusive underhåll av cellstrukturen och formen. Väggen är styv, så den skyddar cellen och dess innehåll.
Till exempel kan cellväggen hindra patogener som växtvirus från att komma in. Förutom det mekaniska stödet fungerar väggen som ett ramverk som kan förhindra att cellen expanderar eller växer för snabbt. Proteiner, cellulosafibrer, polysackarider och andra strukturella komponenter hjälper väggen att behålla cellens form.
Cellväggen spelar också en viktig roll i transporten. Eftersom väggen är ett halvgenomsläppligt membran tillåter den vissa ämnen att passera genom, till exempel proteiner. Detta gör att väggen kan reglera diffusion i cellen och kontrollera vad som kommer in eller lämnar.
Dessutom hjälper det semipermeabla membranet kommunikationen mellan celler genom a
Växtcellens byggnad
Växtcellerna är eukaryota celler. En växtcell består av en protoplast , som omges av ett cellmembran, samt dessutom en omgivande cellvägg. Cellväggen, som omger cellmembranet, består av en primär- och en sekundärcellvägg samt mellanlameller, som innehåller rikligt med pektin. Pektin fäster närliggande växtceller vid varandra. Närliggande växtceller står i kontakt med varandra via s.k. plasmodesmer, som bildar öppningar (cytoplasmatiska kanaler) mellan cellväggarna.
Typiskt för växtceller är den centrala vakuolen, dvs en vätskefylls blåsa, som kan uppta upp till 90% av protoplastens volym. Vakuolen uppkommer genom att många små vakuoler smälter samman under cellens mognad. Vakuolen innehåller enzymer, som spjälkar makromolekyler, och den motsvarar funktionellt sett djurcellernas lysosomer. Vakuolen har dessutom en stödjande funktion i växtcellen. Vakuolen omges av en tunn hinna, tonoplast, som skiljer vakuolen från det tunna cytoplasmaskiktet i vilket mitokondrier, plastider och andra organeller förekommer. Plastider är organeller som förekommer i alla växter och alger. Kloroplasterna är de viktigaste plas
Cellvägg
En cellvägg existerar en stödjande vägg inom en fängelse, i huvudsak bestående från cellulosa. Cellväggen, som består av flera olika lager, finns endast hos växter, svampar samt bakterier, dock ej hos mykoplasma-bakterier. Cellväggarna ger skydd och stadga till växtens stam samt blad samt innehåller lignin.
Hos unga plantor kallas cellväggen först och innehåller cross-linking glycans, cellulosafibriller samt pektin. då plantorna blir äldre blir cellväggen sekundär och lignin tillförs, liksom stabiliserar cellväggen så för att det blir fast samt kan stå emot detta hårda tryck cellen utsätts för.
Bakteriers cellvägg
[redigera | redigera wikitext]Bakteriers cellvägg besitter som avsikt att ge stadga åt cellen samt skydda den från sin omgivning. Hos bakterier existerar cellväggen inom huvudsak uppbyggd av sackaridenpeptidoglykan och syntesen av denna är uppgift för flera antibiotika.
Gramfärgning är en viktigt sätt att skilja på olika typer från bakterier, beroende på ifall de färgas eller ej kallar man dem gram-positiva (gram+)eller gram-negativa (gram-). Hur de färgas beror många på cellväggen. Grampositiva bakterier har ett mycket grövre cellvägg än gramnegativa, samt gramnegativa besitter ett yttre andra