Offentlig juridisk person är nekadr

Förvaltningshistorisk ordbok

Eklund, Stephanie & Annika Rembe , Juridiska ord och begrepp , Stockholm: Karnov Group Sweden AB .

Lindroth, Sten , Svensk lärdomshistoria. Medeltiden. Reformationstiden , Stockholm: Norstedts .

Nikkarinen, Lasse (toim.) , Lakitieto 4 , Helsinki: Otava ,

Nordisk familjebok. Konversationslexikon och realencyklopedi 1–38 , Stockholm: Nordisk familjeboks förlags aktiebolag – , –

Sadeniemi, Matti , Nykysuomen sanakirja 1–6. Valtion toimeksiannosta teettänyt Suomalaisen Kirjallisuuden Seura , Helsinki: WSOY – .

Sonck, J. G. (Johan Gideon) , Ruotsalais-suomalainen laki- ja virkakielen sanasto, Svensk-finsk lag- och kurialterminologi , , (juridisk).

Allmän affärsjuridikFöretag

En juridisk person är en organisation eller en sammanslutning som har rättskapacitet. Precis som fysiska personer kan juridiska personer ingå avtal, äga egendom, ha skulder eller vara part i domstol. Att dra på sig rättigheter och skyldigheter kallas att ha rättskapacitet. Exempel på organisationer som är juridiska personer är aktiebolag, handelsbolag, föreningar, stiftelser, dödsbon, konkursbon och kommuner.

En juridisk person har samma rättigheter och skyldigheter som en fysisk person. Det innebär att de kan ingå avtal, äga egendom och vara part i domstol. En juridisk person kan också ådra sig skulder och ha fordringar precis som en fysisk person. En fördel med att vara en juridisk person är att det ger en större stabilitet och trygghet för organisationen eftersom det är organisationen som bär ansvaret och inte de enskilda personerna som är verksamma inom organisationen.

Att ha en rättskapacitet är viktigt för organisationer som vill bedriva verksamhet på ett seriöst sätt. Det ger organisationen en större möjlighet att ingå avtal och genomföra affärstransaktioner. En juridisk person är också skyldig att följa samma lagar och regler som gäller för

  • offentlig juridisk person är nekadr

    • Juridisk person

    Juridisk person är en juridiskt term för ett sammanslutning, likt har personlig rättskapacitet, detta vill yttra kan förvärva rättigheter samt ikläda sig skyldigheter. ett juridisk individ kan ingå avtal, äga tillgångar samt ådra sig skulder. Den juridiska personen kan även uppträda såsom part inom domstol.

    Det typiska till en juridisk person existerar att den, precis liksom en kroppslig person kunna förvärva samt äga tillgångar, ådra sig och existera betalningsansvarig till skulder samt vara kärande eller svarande i rättegång. En juridisk person kunna skydda sina ägare ifrån personligt ansvar. Detta skydd är dock inte helt. Det förmå gå för att tränga igenom den bolagsrättsliga slöjan ("piercing the corporate veil").

    Varje stat besitter egna regler för juridiska personer. inom allmänhet godtas de liksom juridiska personer även inom andra stater under förutsättning att dem har ställning som juridisk person inom den stat där dem bildats.

    Europeisk rätt

    [redigera | redigera wikitext]

    I och tillsammans med att Lissabonfördraget trädde inom kraft den 1 månad blev Europeiska unionen ett juridisk individ och övertog de befogenheter som Europeiska gemenskapen tidigare hade.[1] Samtidigt avskaffades strukturen med dem tre pelarna.