Betablockerare för migrän
Här läser ni om hur du bör ta din medicin, då du bör vara försiktig med betablockerare, hur din träning påverkas och vilket du bör tänka vid när ni slutar tillsammans betablockerare.
Betablockerare existerar en typ av medicin som du får på grund av att behandla hjärt- samt kärlsjukdomar. modell på hjärt- och kärlsjukdomar som ni kan behandla med betablockerare är:
- Högt blodtryck
- Hjärtsvikt
- Kärlkramp
- Hjärtarytmi
- Skydda hjärtat efter en hjärtinfarkt
Du kan även ha fått betablockerare på grund av att lindra din ångest, nervositet alternativt scenskräck.
I vissa fall kunna det artikel så för att du får betablockerare till att förebygga migrän alternativt för för att lindra besvär som ni kan äga ifall ni har giftstruma.
Så vet ni hur ni ska ta din betablockerare
Din läkare bestämmer den dos av läkemedlet som ni ska ta. Beroende vid vilken betablockerare du tar så bör du antingen ta din tablett ett gång per dygn, ellerså tar ni din läkemedel utspritt vid några gånger per dygn.
Ifall du minns ej att ta en dos av läkemedlet så bör du ej ta dubbel dos från läkemedlet nästa gång, utan du hoppar över den gång ni missat samt sedan tar du nästa dos liksom vanligt.
Det existerar viktigt för att du följer den dos som din läkare besitter gett dig. Den existerar sp
Migrän är en neurologisk sjukdom som ger symtom i form av intermittenta huvudvärksanfall. Den har varierande sjukdomsbild och svårighetsgrad mellan och inom individer. Ofta är huvudvärken av pulserande karaktär, måttlig till svår intensitet, ensidig och skiftar sida mellan anfall. Klassiskt är att patienterna beskriver en försämring vid normal fysisk aktivitet. Attackerna är associerade med symtom såsom illamående, kräkning, påtaglig ljus- och ljudkänslighet. Obehandlad pågår vanligtvis migränattacken mellan 4 och 72 timmar. Mellan migränanfallen är patienten i regel besvärsfri. Diagnosen ställs genom anamnes och uppfyllande av diagnoskriterier enligt ICHD
Diagnoskriterier enligt ICHD-3
Migrän utan aura:
A. Minst 5 attacker som uppfyller kriterierna B-D
B. Huvudvärksattacker varande timmar (obehandlade/otillfredsställande behandlade)
C. Huvudvärk som uppfyller 2 av 4 kriterier:
Halvsidig lokalisation
Pulserande karaktär
Måttlig till svår smärtintensitet
Förvärras vid el undvikande av normal fysisk aktivitet (t ex promenad, gång i trappor)
D. Åtföljs av minst ett av följande:
Illamående och/eller kräkning
Överkänslighet för ljus och ljud
E.
Betablockerare hjälper till att minska hastigheten och kraften i ditt hjärtslag samtidigt som du sänker ditt blodtryck. De verkar genom att hindra hormonet adrenalin (epinefrin) från att binda till betareceptorer.
Liksom de flesta läkemedel kan betablockerare utlösa biverkningar. Vanligtvis ordinerar läkare dessa mediciner eftersom riskerna förknippade med ett visst tillstånd uppväger de biverkningar som betablockerare kan orsaka.
Fortsätt läsa för att ta reda på mer om potentiella biverkningar och läkemedelsinteraktioner av betablockerare, samt försiktighetsåtgärder att vidta.
Vad skrivs betablockerare ut för?
Betablockerare ordineras ofta för hjärtrelaterade tillstånd, inklusive:
- bröstsmärtor (kärlkramp)
- hjärtsvikt
- högt blodtryck (hypertoni)
- oregelbunden hjärtrytm (arytmi)
- posturalt takykardisyndrom (POTS)
- förebygga hjärtinfarkt (hjärtinfarkt) hos personer som redan har haft en hjärtinfarkt
Det finns betareceptorer över hela din kropp, inte bara i ditt hjärta. Som ett resultat skrivs ibland betablockerare ut för andra tillstånd, såsom migrän, ångest och glaukom.
Vilka olika typer av betablockerare finns det?
Alla betablockerare är inte skapade lik