Jäv i kommunallagen
Skillnader/likheter mellan kommunallagen och förvaltningslagen avseende talerätt och jäv
Hej, och tackar för din fråga!
Reglerna inom kommunallagen (nedan kallad KomL) finner ni här, samt reglerna inom förvaltningslagen (nedan kallad FL) här.
Till för att börja tillsammans är detta viktigt för att skilja vid de bägge lagarnas tillämpningsområden. Kommunallagens bör tillämpas vid allt sysselsättning i kommuner och landsting (KomL 1 kap 1 §). Förvaltningslagens regler avseende jäv samt överklagande bör tillämpas vid förvaltningsmyndigheternas handläggning av ärenden och domstolarnas handläggning från förvaltningsärenden (FL 1 kap 1 §).
Vad gäller frågan om skillnader och likheter mellan KomL och FL när detta gäller jäv finner ni en utmärkt beskrivning från det inom ett svar skrivet från en arbetskamrat på Lawline, se denna plats. Helt vykort kan man säga för att en från de största skillnaderna existerar att detta finns tre målgrupper till jävsreglerna inom kommunallagen (fullmäktige, nämnder samt revisorer) medan förvaltningslagens jävslagar gäller samtliga som omfattas av lagen. De maximalt omfattande jävsreglerna i kommunallagen gäller till nämnder samt är väldigt lika jävsgrunderna i förvaltningslagen med den skillnaden för att förvaltningslagen, dock inte kommunallagen, i
Jäv - om jävsgrunderna i förvaltningslag ()
Den som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen ska enligt regeringsformen iaktta saklighet och opartiskhet. Partsintressen ska alltid uppmärksammas eftersom de kolliderar med kravet på opartiskhet och påverkar förmågan till saklighet.
Att handläggaren har viljan och förmågan att förhålla sig objektiv är normalt inte nog. Problematiken kring jäv tar inte sikte på en befattningshavares moral och kompetens utan på förekomsten av sådana yttre faktorer som placerar honom eller henne i situationer, där det rent allmänt sett finns en risk för att ovidkommande hänsyn skulle kunna spela en roll. Det finns inte något krav på otillbörligt gynnande för att jävsreglerna ska vara tillämpliga. Jävsreglerna hanteras i förvaltningslagen och i kommunallagen för kommunernas del.
De olika jävssituationerna regleras i 16 § förvaltningslagen:
- Sakägarjäv eller intressejäv (första punkten)
- Släktskapsjäv (också första
Jäv enligt kommunallagen och förvaltningslagen - skillnader/likheter?
Hej och tack för din fråga!
Ja, för det första finns det tre olika målgrupper för jävsreglerna i KL; fullmäktige (5 kap. b §§), nämnder (6 kap. §§) och revisorer (9 kap. §§). För revisorer ska samma jävsgrunder som för nämnder gälla.
Fullmäktiges jävsgrunder (KL 5 kap. 20 § 1 st.) är snäva och omfattar bara ärenden som personligen rör ledamoten själv (sakägarjäv), ledamotens make, sambo, föräldrar, barn eller syskon eller någon annan närstående (släktskapsjäv). Jävsreglerna är alltså begränsade till den innersta kretsen. Därtill ska uttrycket "personligen berör" förstås som att det krävs den hög grad av individuell koppling mellan ledamotens intresse och det aktuella ärendet.
Mer utvidgade är jävsgrunderna för nämnder. I KL 6 kap. 25 § anges åtta grunder uppdelade på fem punkter som anses utgöra jäv:
1. om saken angår honom [ledamoten] själv eller hans make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående, (sakägar-, släktskaps- och intressejäv)
2. om han eller någon närståe