Vem kom på djurhållning

Djurskyddsrörelsens historia

Den inledande svenska djurskyddsrörelsen hade stort genomslag samt ledde mot många förbättringar för djuren. Det visar det inledande större vetenskapliga arbetet angående djurskyddsrörelsen inom slutet från talet samt fram mot Författare existerar idéhistorikern Karin Dirke nära Stockholms universitet.

– Det fanns först vid talet vilket man började tala ifall djurskydd, berättar Karin Dirke för Vetskap. Men redan på talet diskuterades enstaka djurskyddslag.

År bildades den inledande djurskyddsföreningen, samt kom Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök till, liksom skulle bli den största djurskyddsföreningen. Den svenska rörelsen var mot stor sektion influerad från djurskyddsförespråkare inom England. Man fokuserade främst på domesticerade djur, såsom hundar samt hästar. Frågorna man drev var bland annat bedövningsslakt och förbättrad djurtransporter, samt man protesterade mot jaktverksamhet på småfåglar runt medelhavet och djurförsök.

– Djurskyddsaktivisterna tog stor sektion i debatten, säger Karin Dirke. Man författade föremål eller textstycken, gjorde debattinlägg och skrev motioner mot riksdagen.

Arbetet gav också påverkan. Diskussionen angående slaktmetoder ledde till för att bedövningsslakt kom i bruk. Ett flitigt motionerande le

  • vem kom på djurhållning

    • Djurskyddslag ()

    SFS nr:
    Departement/myndighet: Näringsdepartementet RSL
    Utfärdad:
    Omtryck: SFS
    Ändrad: t.o.m. SFS
    Upphävd:
    Författningen har upphävts genom: SFS
    Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
    Källa: Fulltext (Regeringskansliet)

    Innehåll:

    Lagens tillämpningsområde

    1 §  Denna lag avser vård och behandling av husdjur och försöksdjur. Den avser också andra djur om de hålls i fångenskap. Lag ().

    EG-bestämmelser som kompletteras av lagen

    1 a §  Lagen kompletterar sådana bestämmelser i EG-förordningar (EG-bestämmelser) som faller inom lagens tillämpningsområde.
    Regeringen skall i Svensk författningssamling ge till känna vilka grundförordningar som avses.I fråga om EG-bestämmelser som faller inom flera lagars tillämpningsområde tillkännager regeringen på samma sätt som i första stycket vilka bestämmelser som kompletteras av denna ngen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet fatta beslut som behövs som komplettering av EG-bestämmelserna.
    Lag ().

    Definitioner

    1 b §  Med försöksdjur avses djur som används eller är avsedda att användas i försöksdjur avses även djur som har använts e

    Djur och djurhållning i ett förändrat klimat

    När djurens miljö och livssituation ändras är det väsentligt att identifiera vilka möjligheter som finns till anpassning av näringsintag, reproduktion och förflyttning med mera. Sårbarheten för extremväder ökar generellt ju mer djurhållningen utvecklas mot en mer specialiserad produktion med färre och större gårdar; en strukturomvandling som pågår och förväntas fortsätta även i framtiden.

    Den pågående klimatförändringen kommer att bidra till ökade temperaturer i hela Sverige. Vi kan även förvänta oss ökade nederbördsmängden i större delen av landet, framförallt under vinterhalvåret och i östra Sverige förutses även vårarna bli regnigare. Samtidigt förutspås att perioder med ”låg markfuktighet”, sannolikt kommer att bli längre.

    Vissa djur är mer sårbara

    Högproducerande djur är mycket känsliga när deras miljö, skötsel, och utfodring ändras på ett negativt sätt. Mjölkkor är till exempel väldigt känsliga för värmestress. Även renen som går fritt på fjället eller i skogen kan drabbas hårt av att miljön förändras. Till exempel kan allvarliga ögon- och munhåleinfektioner uppstå när djuren måste samlas för utfodring