Yngre fornsvenska ord

Från dansk tunga till yngre fornsvenska

MuseumFolkminnen, seder och brukKulturmiljö och arkeologiKonst och kulturSpråkSvenskaFornnordiskaFornsvenskaMedeltidMedeltidenSpråkhistoria

Svenska språkets utveckling under medeltiden

Författare: Västmanland läns museum

Medeltid ( – )

Under vikingatiden och den tidigaste medeltiden talade man ett i princip enhetligt språk över hela det nordiska området med endast vissa mindre dialektala skillnader. Detta språk var det samma som under vikingatiden och skriften var i princip uteslutande i runor. Först under medeltiden började olika dialekter urskilja sig mellan olika regioner och länder.

”Naade och fred Vere meth alle Danske, Svenske oc Norske, oc meth Alle andre som forstaa wort twngemaal”.
Christiern Pedersen
Ur inledningen till den danska översättningen av Nya Testamentet

Medeltidssvenska

När det handlar om det svenska språket under medeltiden brukar man tala om tre perioder: den fornnordiska (fram till och med omkring ), den äldre fornsvenska perioden (ca ) och den yngre fornsvenska perioden (ca ).

Under vikingatiden började vissa språkskillnader inom Norden att utvecklas. Dessa skillnader var mycket små och skandin

  • yngre fornsvenska ord

    • Fornsvenska

    Fornsvenska är den svenska som brukades under perioden omkring – Den brukar delas upp på följande sätt:[1]

    Historia

    [redigera | redigera wikitext]

    När Sverige blev kristet ersattes landets nordiska runor av latinska bokstäver, men många fortsatte också att rista runor i trä och sten. Dessa runor kallas för medeltida runor.

    Framförallt två grupper använde skriftspråket: kungens män och kyrkans män. Kungens män skrev ned lagtexter. Kyrkans män, såsom munkar, översatte religiösa texter från grekiskan och latinet. De äldsta handskrifterna på svenska är lagtexter. Allra först kom västgötarnas lagar år ; "Äldre Västgötalagen". Vid mitten av talet kom den första rikssvenska lagboken, "Magnus Erikssons landslag". På den här tiden fanns det inga regler för hur man skulle stava eller skriva; man skrev ungefär som man talade.

    Under denna period lånade det svenska språket in många ord från andra språk. Eftersom kyrkans folk översatte texter från grekiskan och latinet, så lånades många nya ord in från dessa två språk. Exempel: altæri, biskupear, klockæ, kloster.

    Tyskans inflytande

    [redigera | redigera wikitext]

    Rika personer och hantverkare från områden

    Yngre fornsvenska

    Yngre fornsvenska är den svenska vilket talades beneath perioden omkring – detta är ett tid från stora språkliga förändringar inom ett tidigare relativt stabilt språk. tid trycktes Nya Testamentet vid svenska, vilket utgör startpunkten för den äldre nysvenskan och slutet på den yngre fornsvenska tiden.

    Den yngre fornsvenskan har traditionellt nedvärderats inom jämförelse tillsammans klassisk fornsvenska som en blandspråk inom upplösning. detta är ursprunglig i nutida språkforskning man valt för att tala ifall den yngre fornsvenskans utvecklingspotential och diversitet.

    Exempel

    [redigera | redigera wikitext]

    Exempel på yngre fornsvenska ur Didrikssagan ifrån cirka

    ”Samson tog jomfrwne j sin fampn oc bar hon nidh oc satte hon vpa sin hæst oc en ytterligare hæst ägde han . ther førde han gwll oc kostelighe haffuor vpa . han wæpnade sik well oc bant sin hielm oc red sin weg . han team lenge inom en storan skogh . oc giorde sik okänt et hws . „

    Ungefärlig översättning: Samson tog oskuld i sin famn samt bar ned henne samt satte hon på sin häst, samt han ägde en ytterligare häst. Den lade han upp guld och kostsam gåvor uppå. Han väpnade sig väl och grupp på sig sin skyddshuvud och red sin väg. Han nedsänkt länge