Är självskadebeteende vanligt
Självskadebeteende vanligt även utan personlighetssyndrom
Självskadebeteende debuterar oftast i yngre tonåren och incidensen ökar fram till ung vuxen ålder för att sedan avta [1]. Longitudinell uppföljning av ungdomar som skadat sig visar dock att de har en ökad risk för psykisk sjukdom, fortsatt självskadebeteende och missbruk [2]. Förekomsten varierar mellan olika studier, bland annat beroende på populationens ålder och kön, definition av självskadebeteende samt metod för att undersöka det [3]. Svenska epidemiologiska undersökningar bland skolungdomar visar att cirka hälften bejakar självskadebeteende vid något enstaka tillfälle, medan upprepat självskadebeteende förekommer hos 13–14 procent [4, 5]. Flickor och kvinnor rapporterar oftare självskadebeteende än pojkar och män [5]. Bland patienter inom psykiatrin bejakar cirka hälften upprepat självskadebeteende [6, 7].
Självskadebeteende och personlighetssyndrom
Trots att självskadebeteende förekommer vid flertalet psykiatriska diagnoser är det endast vid borderline-personlighetssyndrom det ingår som ett diagnoskriterium []. Författarnas kliniska erfarenhet talar för att detta kan ha lett till en överdiagnostik av bord
Lättläst om självskadebeteende
Att sluta med självskadebeteendet handlar mycket om att se det som utlöser självskadandet: vad man är med om och vad man känner, tänker och gör i dessa stunder.
En del i arbetet med att sluta skada sig själv är att se om man kan minska sin sårbarhet. Det kan man till exempel göra genom att ha regelbundna rutiner för mat och sömn, att inte vända på dygnet eller hoppa över måltider. Att röra på sig och att låta bli alkohol och droger är också viktiga delar i att minska sin sårbarhet.
Man behöver också hitta andra sätt att lugna och trösta sig än att skada sig själv. Ett försök till en omedelbar lösning kan vara att göra sig av med det man skadar sig med, om det är något slags verktyg.
I början kan det fungera att fokusera på något helt annat för att hantera starka och svåruthärdliga känslor. I stället för att skada sig kan man till exempel gå ut och springa, ta en dusch, se en film, ringa en vän eller göra något annat man tycker om. Om man kan dansa, fokusera på en uppgift eller träna för att avleda sig själv kan man testa det. SHEDO är en religiöst och partipolitiskt obunden förening som ger stöd till personer som har ätstörning eller självska
Självskadebeteende är vanligt och stigmatiserande
Självskadebeteende innebär för att man aktivt skadar den egna kroppen, t ex genom att skära sig alternativt bränna huden. Det finns en koppling mellan självskada och suicidala handlingar, dock självskadande beteenden kan även förekomma utan suicidala intentioner och då ha syftet att lindra ångest alternativt andra negativa känslor [1].
Självskadebeteende börjar ofta i ungdomen [2, 3] och existerar ibland, dock inte ständigt, associerat tillsammans med annan psykiatrisk problematik, t ex ätstörning, ångest och nedstämdhet [4]. Självskada utgör även i sig ett kriterium vid diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning (borderline-personlighetsstörning).
Självskadebeteende är vanligt. En nyligen publicerad multicenterstudie som inkluderade elva europeiska länder visade en livstidsprevalens på 27,6 procent, var 19,7 andel rapporterade enstaka episoder, medan 7,8 andel hade haft återkommande episoder av självskadebeteende [1].
Rapporter ifall brister
Vad liksom i viss mån skiljer åt självskadebeteende ifrån andra symtom på psykisk ohälsa existerar återkommande rapporter om brister i omhändertagandet []. Kritiken mot vården gäller bristande kontinuitet,