Vattenlösliga ämnen genom
Vissa ämnen löser sig lättare än andra i ett visst lösningsmedel (såsom vatten). Medan det till exempel går att lösa ca. 36 g koksalt i en dl vatten vid rumstemperatur går det att lösa ca. g socker i samma volym vatten vid samma temperatur. Detta kallar man för att ämnena har olika löslighet.
Lättlösliga, blandbara och olösliga ämnen
Koksalt och socker är exempel på ämnen som väldigt lätt löser sig i vatten. Detta kallar man att de är lättlösliga i vatten. Ämnen som är oändligt lösliga i varandra kallas blandbara, vilket etanol och vatten är exempel på. Det går att lösa oändligt mycket etanol i vatten och vice versa. Ämnen som däremot är väldigt svåra att lösa i vatten sägs vara svårlösliga. Ett exempel på detta är saltet silverklorid som man bara kan lösa något tiotusendels gram av i vatten vid rumstemperatur.
Andra ämnen kan (i stort sett) inte bilda någon lösning med varandra överhuvudtaget. Matolja och vatten är ett bra exempel på detta. Man säger att matolja är olösligt i vatten, eller att vatten är olösligt i matolja. Anledningen till detta är lätt förenklat att vattenmolekyler håller ihop på ett sätt som matoljans molekyler inte passar in i.
Vad påverkar l Vattenlösliga och fettlösliga ämnen
När detta gäller löslighet så brukar man dela upp ämnen i numeriskt värde grupper: relaterade till poler eller motsatser ämnen samt opolära ämnen. Polära ämnen är sådana ämnen vilket har ett ände vilket är plusladdad och enstaka ände liksom är negativt laddad (därför att elektronerna "trivs bäst" så). detta viktigaste opolära ämnet existerar vatten - en vattenmolekyl ser ut som en Musse Pigg-huvud där huvudet är syreatomen och dem båda öronen är väteatomerna. Eftersom syre är förbättrad på för att dra mot sig elektroner än vad väte existerar på för att hålla kvar dem, blir syreatomen lite negativt laddad och väteatomerna lite positivt laddade, samt därför för att "öronen" sitter på övre halvan från huvudet blir det enstaka positiv samt en negativ ände inom vattenmolekylen. Olja, däremot, består av kolatomern och väteatomer, och dels så existerar kol samt väte ungefär lika god på för att dra mot sig elektroner, och dels så existerar molekylerna därför pass symmetriska att laddningsskillnaderna skulle ta ut varandra i varenda fall, således det finns ingen plus- eller minusände på enstaka oljemolekyl.
Det likt gäller till löslighet existerar att "lika löser lika". Om man har en ämne liksom är polärt, t ex socker (att veta vilka ämnen liksom är relaterade till poler eller motsatser eller opolära kan ej vara grundskolenivå!)
Relevanta dokument
Introduktion till laboration Biokemi 1
Introduktion till laboration Biokemi 1 Annica Blissing IFM Biochemistry Upplägg Laborationen sträcker sig över flera tillfällen Isolering, gelfiltrering, absorbansmätning och påvisande av sulfat Provberedning,
Läs mer Kemi 2. Planering VT
Kemi 2 (KEM02, NA2) Planering VT Pär Leijonhufvud CC $\ BY: C Denna planering gäller för VT, med andra ord den andra halvan av kursen. Centralt innehåll Fet stil skolverkets text, med
Läs mer lördag den 4 december Vad är liv?
Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år
Läs mer Kapitel Var är vi i kursen???
Kapitel Var är vi i kursen??? Kap Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap Gener och genom, kontroll, utveckling, analys
Läs mer AREA 41 KEMINS GRUNDER
2 1 Fil m ha nd le dn in AREA 41 KEMINS GRUNDER Jonföreningar Filmen ger en introduktion till joner och jonföreningar. Den galne kemisten utför ett antal experiment som kan ses för a
Vattenlösliga och fettlösliga ämnen
När detta gäller löslighet så brukar man dela upp ämnen i numeriskt värde grupper: relaterade till poler eller motsatser ämnen samt opolära ämnen. Polära ämnen är sådana ämnen vilket har ett ände vilket är plusladdad och enstaka ände liksom är negativt laddad (därför att elektronerna "trivs bäst" så). detta viktigaste opolära ämnet existerar vatten - en vattenmolekyl ser ut som en Musse Pigg-huvud där huvudet är syreatomen och dem båda öronen är väteatomerna. Eftersom syre är förbättrad på för att dra mot sig elektroner än vad väte existerar på för att hålla kvar dem, blir syreatomen lite negativt laddad och väteatomerna lite positivt laddade, samt därför för att "öronen" sitter på övre halvan från huvudet blir det enstaka positiv samt en negativ ände inom vattenmolekylen. Olja, däremot, består av kolatomern och väteatomer, och dels så existerar kol samt väte ungefär lika god på för att dra mot sig elektroner, och dels så existerar molekylerna därför pass symmetriska att laddningsskillnaderna skulle ta ut varandra i varenda fall, således det finns ingen plus- eller minusände på enstaka oljemolekyl.
Det likt gäller till löslighet existerar att "lika löser lika". Om man har en ämne liksom är polärt, t ex socker (att veta vilka ämnen liksom är relaterade till poler eller motsatser eller opolära kan ej vara grundskolenivå!)
Relevanta dokument
Introduktion till laboration Biokemi 1
Introduktion till laboration Biokemi 1 Annica Blissing IFM Biochemistry Upplägg Laborationen sträcker sig över flera tillfällen Isolering, gelfiltrering, absorbansmätning och påvisande av sulfat Provberedning,
Läs merKemi 2. Planering VT
Kemi 2 (KEM02, NA2) Planering VT Pär Leijonhufvud CC $\ BY: C Denna planering gäller för VT, med andra ord den andra halvan av kursen. Centralt innehåll Fet stil skolverkets text, med
Läs merlördag den 4 december Vad är liv?
Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år
Läs merKapitel Var är vi i kursen???
Kapitel Var är vi i kursen??? Kap Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap Gener och genom, kontroll, utveckling, analys
Läs merAREA 41 KEMINS GRUNDER
2 1 Fil m ha nd le dn in AREA 41 KEMINS GRUNDER Jonföreningar Filmen ger en introduktion till joner och jonföreningar. Den galne kemisten utför ett antal experiment som kan ses för a