Meios förklaring

Var är meios?

Bildningen av könsceller föregås därför av reduktionsdelning (meios) som ger halverat kromosomantal. Hos människan är det celler i äggstockarna respektive i testiklarna som genomgår reduktionsdelning.

Hur går en meios till?

Istället delas de upp jämnt, på nya dotterceller. Alltså har det då bildats fyra celler, som alla har hälften så många kromosomer som modercellen. Och varje uppsättning kromosomer är helt unik. Den här sortens celldelning – från en cell till två, och sedan till fyra celler med unika gener – kallas för meios.

Vad är en mitos?

Mitos är processen som krävs för att skapa en ny cell. En cell som håller på att dela sig kallas en mitotisk figur. Patologer kan se mitotiska figurer när de tittar på ett vävnadsprov under mikroskopet.

Vad är kromosomer enkel förklaring?

En kromosom består av två långa DNA-strängar – alltså två strängar med individens genetiska material (arvsmassa). Olika djur har olika många kromosomer och i människan finns det vanligtvis 46 kromosomer, uppdelat i 23 par. Varje kromosompar består av två olika armar (alleler) med samma sorts uppsättning av gener.

Vart i kroppen sker mitos?

Cell i sen metafas. Det blå är

Meios

Meios (grekiska μείωσις, meiosis, ”minskning”, ”avtagande”) alternativt reduktionsdelning existerar den celldelning som sker när detta bildas könsceller eller sporer.

Meios hos människa

[redigera | redigera wikitext]

Varje cell inom människans lekamen innehåller 46 kromosomer. Dessa är duplikat av dem 46 kromosomer som ingick i den befruktade äggcell som ett människa utvecklas från. 23 kromosomer härstammar från modern (ägget) samt 23 ifrån fadern (spermien). Eftersom varenda sorts kromosom ärvs inom dubbel uppsättning, brukar man säga för att människan äger 23 par kromosomer inom sina celler. Det existerar nödvändigt för att våra könsceller har hälften så flera kromosomer vilket övriga celler i kroppen. Annars skulle antalet kromosomer i människan fördubblas till varje generation. Bildningen från könsceller föregås därför från reduktionsdelning (meios) som ger halverat kromosomantal. Hos människan är detta celler inom äggstockarna respektive i testiklarna som genomgår reduktionsdelning.

Meios hos gröna växter

[redigera | redigera wikitext]

Växter är generationsväxlare med gametofyt som existerar den haploida fasen samt sporofyt vilket är den diploida. Meios sker hos sporofyten, inom sporangierna. Sporerna får därmed enkel kromo

Magnus Ehingers undervisning

— Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete med mera.

av Magnus Ehinger

Vi ska bilda köns­celler (gameter)

Antalet kromosomer måste halveras

Inför parning och befruktning måste antalet kromosomer halveras (reduceras till hälften) så att antalet kromosomer hos avkomman blir detsamma som hos föräldrarna.

Meios = reduktionsdelning.

  • Våra kroppsceller är diploida: 
    • Dubbel kromosomuppsättning – 2n.
    • 46 kromosomer (23 par).
  • Könscellerna (gameterna) är haploida:
    • Enkel kromosomuppsättning – n.
    • 23 kromosomer.

Meiosens två delar

Meios I

  • Kromosomer och DNA blandas.
  • Två haploida celler bildas.

Meios II

  • De två haploida cellerna delas till till fyra, som så småningom mognar till färdiga gameter.

Interfas

  • En diploid cell – dubbel kromosomuppsättning, 2n.
  • DNA:t och centrosomerna kopieras.

I meiosens interfas replikeras alla kromosomerna.

Profas I

  • Kärnmembranet löses upp.
  • DNA:t kondenseras till delningskromosomer.
  • Homologa delnings-kromosomer intill varandra: Överkorsningar kan ske.

I profas I finns möjlighet för överkorsningar mellan homologa

  • meios förklaring